lördag 12 juli 2014

Upprepning.

Innan jag började på det lilla plagget var jag för ovanlighetens skull noggrann och stickade en provlapp. Om man stickar plagg så är det ju bäst att kolla stickfastheten så att plagget passar till rätt person. Och det gick finfint! Jag stickade med rätt storlek. Bara att börja sticka dårå. Stickastickasticka.


Tills jag tänkte:
 - Det här går ju bra! Om man skulle ta och dubbelkolla stickfastheten. Bara för säkerhets skull.

Okeeeej. Det visade sig att jag stickade helt uppåt väggarna för löst. Med den här stickfastheten skulle plagget kanske passa år 2017. Eller om hon gick upp tio kilo på tre månader. Men jag ville ju att hon skulle ha plagget nu. Efter några dagars ångest beslöt jag mig för att göra det här:


Japp! Jag repade upp alltihop. Rubb och stubb bara. Ritsch! Och det var rent åt fanders vad krulligt garnet blev. Som en boll av gul krullighet. Knasigt!


Sådär knöligt garn kan man ju inte sticka med, då skulle jag aldrig orka göra klart plagget. Så en kväll härvade jag upp garnerna och blötade ner dem lite kvickt i ljummet vatten, och så kramade jag försiktigt ur vattnet och hängde upp härvorna till att torka. Och det funkade!


Nu är garnet som nytt och jag kan börja sticka. Igen. Men den här gången på rätt stickor. Hoppas jag.

Inga kommentarer: